Kung Bore har Nybo i ett järngrepp, och nu måste det sluta snöa! Vi har ingenstans att göra av all snö längre – fortsätter detta så måste vi be någon med en stor maskin komma och hjälpa oss att skotta fram hundgårdarna - och balarna. I helgen har det kommit över 50 cm snö och när vi mäter på en referensyta så ligger det 88 cm där.

Och kylan verkar fortsätta – natten till idag (söndag) hade vi –14.5 grader!

Nåja, inne i fårstallet är det gott för dom små suffolklammen – vi hoppas att det vänder så att dom som ska komma under veckan slipper den kyla som varit.

Några bildbevis från idag...

Pamilla med hundarna – och med Sigge.             Meadow blir "shapad"

Nu börjar vintern kännas väldigt lång - och hård mot oss sörlänningar. I skrivande stund så vräker det ner, trots att det kommit 20cm tidigare under dagen så väntas 30-40 cm till. För en halvtimma sedan fick suffolktacka no 3 sina båda lamm – två tacklamm – så nu har vi fått 8 lammungar av tre tackor. Hittills, men det kommer mera.

Idag har vi varit och scannat Meg också så nu vet vi att valpar väntas i vecka 12. Under senaste veckan har vi jobbat med vår fina 4-färgsfolder om vår kennel och vår verksamhet här på gården, med skinnproduktion och lammförsäljning. Det ska bli väldigt spännande att får producera den färdigt och börja lämna ut i trakten här omkring.

Ska bli skönt att gå och lägga sig nu, och veta att snöslungan är nyservad och att man har arbete hela dagen i morron också...

//Peter

På lördag bär det iväg till Breviksnäs. VI har länge gått och väntat på att Meg ska börja löpa och nu börjar vi närma oss betäckningsdags. Pappa till denna efterlängtade kull kommer att bli Llanfarian Jim. Linjemässigt tror vi att det passar väldigt bra, och Pamilla har längtat alldeles oerhört efter en valp efter Meg och Jim, så förhoppningsvis går allting bra. Tyvärr har Mosse och Lotta inte hunnit komma tillbaka från Skottland då, men vi kanske får möjlighet att talas vid under kommande vecka då vi ska hämta hem henne.

  Vi har redan fått in några intressenter på valp av denna kombination, och är du intresserad så hör av dig – så får vi se vad det blir.

För övrigt så har kylan och all snö lagt ett täcke över all utomhusverksamhet på Nybo, ganska skönt för då kan vi ägna oss åt andra saker ett tag. Lilla Meadow växer så det knakar, Glen också för den delen - så både jag och Pam får förmånen att träna unghund under kommande säsong. Millan ska fortsätta utbilda härliga Elli och för egen del blir Glen den som ska ta över efter Phil om ett par, tre år.

Underbara tid som ligger framför oss.

Har väl inte riktigt kommit över förlusten av Pixie än, tänker mycket på henne och att hon inte fick bli någorlunda frisk pensionär.

Tråkigt...

//Peter

   Här är en bild från Gotland när vi var där i oktober. Vi bodde så fint hos Anita och Rune Hägg,  bara en liten promenad ner till havet. Här är jag med Lyn, Elli och vårt underbara lille charmtroll Glen, Lyns valp, som nu är 5 månader. Vi tävlade också på Gotland och Lyn gjorde mycket fina race i IK2, trots sin långa mammaledighet. 

Nu ligger snön djup här utanför så man längtar ju lite efter barmark igen....

Nu ska vi ut och skotta snö i hundgårdarna som ju alldeles snöat igen.

//Pamilla

Äntligen är 2009 på väg mot historien. Skriver i årets sista skälvande timmar, med en förhoppning om att 2010 ska bli ett riktigt bra år - på alla sätt och till alla glada kamrater. Under året som gått har mycket hänt, hundar har fötts och sålts till glada valpköpare. Lamm har fötts och genererat inkomster inte minst på grund av att årets skinn blev superfina. Vår egen hundbrigad har utökats, Elli, Glen och lilla Meadow har kommit till oss - och vår käre Roy har lämnat oss. Det är med särskild glädje vi konstaterar att Roy'en äntligen kommit hem då han har hamnat hos en kunnig fårman, Kjell Eliasson i Ljungskile - så där är slutet gott, allting gott.

VI hade en underbar vecka på Gotland, boende hos familjen Hägg i När. Alla våra vänner vi umgicks med; Katarina, Kerstin, Anita med familj och alla andra ska ha stort tack för allt.
Hemkomsten var dock inte jättekul - motorn rasade på bilen endast 200m från hemmet (mitt i natten) och 30.000:- senare så funkar den igen.

   Men, den stora sorgen drabbade oss två dagar före julafton - min älskade Pixie fick somna in för gott, endast 9 år gammal. En underbar hund, en kär vän och en arbetskamrat som aldrig någonsin gjort något annat än sitt allra bästa fick inte uppleva pensionärslivets lugn och ro.

– Arbetet slet på dig, och du ville ju alltid vara med i frontlinjen - var annars skulle du vara min vän. Det fick du betala för när din rygg till slut gjorde så att inte ens kunde gå under dina sista dagar.

Nu, hoppas jag att du har möjlighet att blicka ut över gröna ängar, se fåren och korna beta lugnt, så att du inte behöver hämta tillbaka några "rymmare". Vila ditt huvud, slut dina ögon och glöm aldrig att - vi glömmer dig aldrig.